Så fungerar skatt på aktieutdelning
Det är olika faktorer som bestämmer ett bolags utdelningspolicy. Förutsättningen är förstås en genererad vinst, men aktieägarna ska också säga sitt i frågan om hur vinsten ska användas.
Många väljer att avstå från aktieutdelning för att investera i utveckling och tillväxt. Andra sparar vinster under flera år och sedan beslutar om utdelning till aktieägarna. Några sparar en del av vinsten och delar ut resten. Hur du gör i ditt företag beror helt och hållet på var verksamheten befinner sig och vart det är på väg.
I denna artikel ska vi ta upp ämnet aktieutdelning och vad som gäller. Vi ska även gå in närmare på hur skatt på aktieutdelning fungerar och vad 3:12-reglerna är.
Innehållsförteckning
Vad innebär aktieutdelning?
Utdelning är en form av inkomst som en andelsägare får. Normalt sett lämnas en utdelning med kontanta medel, men den kan även vara i form av tillgångar och olika förmåner. Det vanligaste fallet är aktieutdelning.
Aktieutdelning är utbetalning av tillgångar i ett aktiebolag till dess aktieägare. Utdelningen är ett sätt för bolaget att ersätta de personer som har investerat kapital i verksamheten.
De flesta nystartade och växande bolag avstår helt från aktieutdelning i starten för att istället lägga pengarna på expansion och lönsamhet.
För att undvika svängningar av utdelningsgraden, vilket kan tolkas som ekonomiska problem, väljer bolagen att hålla en jämn utdelning och bygga upp en reservfond som kan användas för att täcka tillfälliga nedgångar.
Vem kan få aktieutdelning?
För avstämningsbolag registrerade i Sverige ska alla aktieägare som finns i aktieboken senast avstämningsdagen ha rätt till aktieutdelning.
Med avstämningsbolag menas aktiebolag vars aktier är registrerade i ett avstämningsregister. Exempel på sådana är börsbolag eller andra bolag som planerar att ha ett stort antal aktieägare. De ska även vara anslutna till värdepapperscentralen Euroclear Sweden AB.
Avstämningsdagen är dagen då aktieboken stäms av. Den som finns registrerad där får utdelning.
Beslut om aktieutdelning
Det finns vissa regler som föregår en förestående aktieutdelning.
Inför årsstämman, efter upprättat bokslut, lägger bolagsstyrelsen fram ett förslag till aktieutdelning och om hur stor del av vinsten ska delas ut.
Förslaget ska vara motiverat och taget med hänsyn till bolagets ekonomiska situation och framtida utveckling. Revisorn godkänner eller avslår förslaget. På årsstämman röstar alla delägare och beslutar om utdelning och utdelningsdag.
I genomsnitt får varje aktieägare utdelningar som motsvarar cirka 3,5 procent av sitt satsade kapital i direkt avkastning.
Hur stor del av vinsten får gå till aktieutdelning?
Det som styr hur mycket pengar som ska behållas i bolaget (inte delas ut) är försiktighetsregeln i Aktiebolagslagen (2005:551). Den innebär att utdelning inte får ske om den riskerar bolagets framtid.
För att se vilka medel du kan dela ut kan du ta hjälp av bolagets årsredovisning. Men ha i åtanke att du kan behöva för framtida behov. Du kanske har planer på en ny lansering eller expansion. Räkna ut och rör inte de pengarna.
Formeln för hur stor aktieutdelningen kan bli är:
Fritt eget kapital (inkl. årets resultat) – framtida behov = utdelning
Hur redovisar man aktieutdelning?
När ett aktiebolag lämnar utdelning till sina aktieägare ska bolaget eller den som gör utbetalningen åt bolaget redovisa denna till Skatteverket tillsammans med den avdragna preliminära skatten samt kupongskatten.
Redovisningen sker genom att lämna in kontrolluppgift KU31 via e-tjänsten eller genom överföring av fil.
Redovisning av utdelningen på KU31 följer året då beskattning sker enligt kontantprincipen. Det innebär att utdelningen ska beskattas för det år då ägaren begär att få disponera utdelningen.
Vem som lämnar blankett KU31 beror på vem utför utbetalning av utdelningen. Om det är aktiebolaget som sköter betalningen på egen hand är det bolaget som fyller i blanketten.
I ett avstämningsbolag är aktierna registrerade i en värdepapperscentral, till exempel Euroclear Sweden AB. När den betalar ut aktieutdelningen ska den även lämna in KU31.
Det finns bolag som förvarar sitt aktieinnehav i en depå genom förvaltarregistrering. I sådant fall ska KU31 lämnas av den registrerade förvaltaren.
I det fall aktierna är registrerade på konto annat än värdepapperscentral ska kontohavande institut fylla i KU31.
Observera att KU31 inte ska lämnas:
- För utdelning på aktier som finns på ett ISK eller i individuell pensionssparande.
- För juridiska personer som är skattemässigt hemmahörande i Sverige.
Hur fungerar skatt på aktieutdelning (utdelningsskatt)?
Utdelning i ett aktiebolag kan ske efter att skatten på vinsten är betald. För 2021 ligger den på 20,6 procent. Det betyder att även den del av vinsten som ingår i utdelningen beskattas och är inte avdragsgill.
Enligt 42 kap. 12§ i Inkomstskattelagen (1999:1229): ”Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras”.
I ett avstämningsbolag ska den som på avstämningsdagen var införd som aktieägare har rätt till utdelning. Beskattning görs det år som utdelningen har mottagits och tas upp som inkomst av kapital.
Du skattar i din privata inkomstdeklaration med 20 procent för inkomst av kapital om utdelningen ryms inom gränsbeloppet. I annat fall beskattas det överskjutande beloppet (upp till 90 inkomstbasbelopp) som inkomst av tjänst med 30 procent.
Om du är bosatt i utlandet och får aktieutdelning i ett svenskt bolag ska du betala kupongskatt med 30 procent. Anledningen till detta är för att alla som bor utomlands betraktas som begränsat skatteskyldiga. Skatten är en statlig källskatt som ersätter inkomstskatten.
Utdelningsskatten varierar beroende på konto
Skatten på utdelningen kan skiljas av beroende på vilket konto du använder. Vi ska ta upp tre olika alternativ med olika villkor.
- ISK. Investeringssparkonto är en sparform utan tvång att deklarera aktie- och fondinnehav. Du beskattas inte för utdelning från dina svenska bolag. För utdelning av utländska aktier betalar du en källskatt på 15 procent som du kan få avräkning för. Den gör man automatiskt på Skatteverket. Finns det inget skatteavtal med det berörda landet ska du begära en avräkning av utländskskatt i din deklaration.
- Kapitalförsäkring. Du betalar ingen skatt på utdelningar på dina svenska aktier. Istället betalar du en schablonskatt på lägst 0,375 procent. På utdelning av utländska aktier betalar du en källskatt på 15 procent som du får tillbaka efter begärt avräkning.
- Aktie-/fondkonto. På aktieutdelningar i ett aktie-/fondkonto skattar du med 30 procent som dras på utdelningsdagen. På utländska aktier betalar du landets källskatt som varierar mellan staterna.
Skatt på aktieutdelning – Räkneexempel
Exempel 1
Låt oss anta att du äger 1 000 aktier i ett svenskt företag. Bolagsstämman har
beslutat att aktieutdelning kan ske med 2 kronor per aktie.
Vid utdelningen är varje aktie värd 50 kronor. Du kommer då att få 2 000 kr (1 000 x 2). Direktavkastningen blir för din del 4 procent (2/50). Skatten du ska betala på utdelningen är 600 keonoe (2 000 x 0,3).
Exempel 2
Du får aktieutdelning från ett tyskt företag med 2 000 kronor. Vid utbetalningen dras tysk källskatt med 25 procent, det vill säga 500 kronor (2000 x 0, 25). Sverige beskattar med 30 procent i källskatt på utländska aktier, vilket är 600 kronor (2000 x 0,30). Sammanlagt betalar du 1 100 kronor i skatt på utdelningen.
Sverige godkänner avräkning med 15 procent eftersom det är den skatten som gäller i skatteavtalet. Du får tillbaka 300 kronor (2 000 x 0,15). De för de resterande 10 procent (upp till 25) får du begära återbetalning från Tyskland
Hur deklarerar jag skatt på aktieutdelning?
Utbetalaren av aktieutdelningen, normalt Euroclear, drar skatt med 30 procent innan utbetalning kan ske.
Aktier du har på ISK och kapitalförsäkring behöver du inte deklarera. Eftersom ISK är ett schablonbeskattat konto kommer alla uppgifter förtryckta i din inkomstdeklaration. Har du en kapitalförsäkring är försäkringsbolaget som är skatteskyldigt mot Skatteverket.
Om du har ett fåmansbolag och äger aktier i det ska du fylla i blankett K10 och lämna till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration. Det handlar om innehav av kvalificerade aktier, vilket innebär att du utför arbete i bolaget.
I annat fall är aktierna okvalificerade och då lämnar du bilaga K12 om du ska redovisa utdelning eller försäljning av aktier.
Vad är 3:12 reglerna?
3:12 reglerna styr hur ägare av fåmansföretag blir beskattade vid aktieutdelning i det egna bolaget. Namnet kommer från den gamla lagen om statlig inkomstskatt där reglerna fanns i 3§ 12:e momentet. Idag kan du hitta texterna i Inkomstskattelagens kapitel 56 och 57.
Med fåmansföretag menas aktiebolag där:
- Högst 4 delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av alla andelar, eller
- Verksamheten består av olika oberoende av varandra verksamheter och där en fysisk person har laglig rätt att bestämma över den samt själv förfoga över resultatet.
Ett handelsbolag räknas som fåmanshandelsbolag när:
- Högst 4 delägare har bestämmande inflyttande, eller
- Näringsverksamheten är uppdelat i oberoende verksamheter och där en fysisk person har bestämmanderätten över den.
Enligt Inkomstskattelagen kan utdelning av aktier eller kapitalvinst från aktieförsäljning beskattas som både inkomst av kapital och av tjänst. Om utdelningen är under gränsbeloppet beskattas den med 20 procent som inkomst av kapital.
Vid utdelning över gränsbeloppet beskattas den överskjutande delen som inkomst av tjänst, dock högst 90 inkomstbasbelopp för ett år. Därutöver är skatten 30 procent på överskjutande belopp.
Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt – enligt förenklingsregeln eller genom huvudregeln.
Du kan använda förenklingsregeln om du äger alla andelarna i bolaget. Då kan du räkna ut gränsbeloppet med hjälp av ett schablonbelopp. För 2021 är schablonbeloppet 183 700 kronor.
Huvudregeln (löneregeln) är för dig som har anställda i bolaget, tar ut lön själv och äger minst 4 procent av andelarna. Då får du använda 50 procent av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.
Beräkningen görs på löner som är intjänade året innan beskattningsåret. För att utnyttja huvudregeln måste du uppfylla lönekravet (minsta lönesumma) och för utdelning som är planerad för 2021 ska du ha fått minst 641 280 kronor under 2020. För utdelning under 2022 ska lönesumman vara 654 720 kronor intjänade under 2021.
Lön i aktiebolag eller aktieutdelning – Vad är bäst?
Det är många företagsägare som ställs inför frågan – lön eller aktieutdelning. Nedan räknar vi på de olika varianterna för att se vilket alternativ som är mest förmånligt för dig som bolagsägare.
Utdelning enligt förenklingsregeln
För enkelhetens skull gör vi beräkningen för varje hundralapp du får. Utdelningen lämnas efter att bolaget skattat för sin årsvinst. Bolagsskatten ligger på 20,6 procent. Om vinsten är 100 kronor återstår 79,40 kronor kvar efter skatt.
Om du använder beloppet till utdelning och det ryms i gränsbeloppet ska du betala 20 procent på utdelningen (15,88 kronor) och kvar blir 63,52 kronor. Detta visar att om du använder utdelning får du 63,52 procent kvar i plånboken.
Om utdelningen blir högre än gränsbeloppet höjs skatten till 30 procent (23,82 kronor) och då får du behålla 55,58 procent själv.
Utdelning enligt huvudregeln
I detta fall har du möjlighet till större utdelningsutrymmen, men då kräver reglerna en hög löneuttag. För utdelning under 2021 är lönekravet 641 280 kronor intjänade under 2020.
Lön i aktiebolaget
Det du har kvar i procent efter löneutbetalningen när du är anställd i bolaget beror mycket på storleken på din lön. På varje lön ska du betala 31,42 procent i arbetsgivaravgifter. Vi antar att snittskatten på inkomst ligger på 33 procent.
Det låter mycket, men du ska inte glömma att i arbetsgivaravgifterna ingår avsättning till pension, sjuk- och föräldraförsäkring. Har du en lön upp till brytpunkten för statlig skatt (596 800 kronor för 2021) får du maximalt avsättning till pension men även maxersättning från Försäkringskassan ifall du blir sjuk eller föräldraledig. Dessutom har du rätt till skattesänkning i form av jobbskatteavdrag med upp till 2 580 kronor i månaden.
Summering
Som utdelning räknas all inkomst eller värde som en andelsägare får. Aktiebolag bestämmer själva om ekonomin tillåter en aktieutdelning eller vinsten ska sparas för att täcka framtida utmaningar. Det är styrelsen som förbereder förslag om utdelning men det är bolagsstämman som tar beslut om det.
Vad gäller aktieutdelning eller lön är det mycket viktigt att räkna på de olika alternativen. Det kan även vara bra att inte enbart se arbetsgivaravgifterna som en kostnad. Stor del av det vi betalar nu kommer nämligen tillbaka till oss längre fram. I slutändan är det upp till dig att bestämma vad som är mest passande för din situation.