Resultaträkning – Räkna ut företagets resultat

En resultaträkning är ett bevis på företagets resultat i slutet av ett räkenskapsår. Tillsammans med balansräkning, noter och förvaltningsberättelse är den en obligatorisk post i företagets årsredovisning.

I denna artikel förklarar vi hur en resultaträkning fungerar – från utformning till bokföring. Mer information hittar du i Årsredovisningslagen (1995:1554) som innehåller regler och bestämmelser kring upprättande av årsredovisning.

Vad är en resultaträkning?

En resultaträkning är en sammanställning av företagets intäkter och kostnader under en viss redovisningsperiod. Den kan vara olika lång – från någon vecka, till ett räkenskapsår.

Rapporten skriver du ut från ditt bokföringsprogram. Ju tätare du tar fram en resultaträkning, desto tydligare kan du se hur ditt företag mår ekonomiskt. Det ger dig dessutom möjlighet att styra utvecklingen av verksamheten åt rätt håll genom att åtgärda eller justera kostnaderna.

För att veta mer om en viss post i resultaträkningen måste du göra en kontoanalys, det vill säga ta fram ett kontoutdrag ur bokföringen.

Resultaträkningen genereras automatiskt när du bokför alla affärshändelser löpande. Därför är det viktigt att alla transaktioner hamnar på rätt konto i bokföringsprogrammet.

När ett räkenskapsår avslutas ska du flytta årets resultat till balansräkningen och bokföra det som eget kapital. Hur du bokför detta beror på om företaget avslutar året med vinst eller förlust.

Exempel på bokföring av resultat

Du driver en enskild firma som visar 200 000 kronor i vinst i slutet på året. Då ser boköringsordern så här:

Fig. 1 – Bokföring av vinst i enskild firma

Konto	Debet	Kredit
2019 – Årets resultat	200 000
2010 – Eget kapital		200 000

Om din firma istället redovisat en förlust på 200 000 kronor ser bokföringen ut som följande:

Fig. 2 – Bokföring av förlust i enskild firma

Konto	Debet	Kredit
2019 – Årets resultat		200 000
2010 – Eget kapital	200 000

Inför varje nytt räkenskapsår nollställs resultaträkningen och det nya räkenskapsåret börjar med en ny räkning.

Kostnadsslagsindelad resultaträkning

Enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) finns det två uppställningsformer för att sammanställa en resultaträkning: kostnadsslagsindelad och funktionsbaserad.

Kostnadsslagsindelad är den vanligaste formen och betyder att kostnader fördelas efter deras kostnadsslag, det vill säga vilken typ av kostnad det avser. Det kan till exempel vara personal, avskrivning eller råvaror.

När du gör en kostnadsslagsindelad resultaträkning ska den innehålla följande:

   1. Nettoomsättning
   2. Förändring av varulager
   3. Aktiverat arbete för egen räkning
   4. Övriga rörelseintäkter
   5. Råvaror och förnödenheter
   6. Övriga externa kostnader
   7. Personalkostnader
   8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
   9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar
   10. Övriga rörelsekostnader

Rörelseresultat

   11. Intäkter från andelar i koncernföretag
   12. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag
   13. Intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i
   14. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
   15. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
   16. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar
   17. Räntekostnader och liknande kostnader
   18. Bokslutsdispositioner
   19. Skatt på årets resultat
   20. Övriga skatter
   21. Årets resultat 

Funktionsbaserad resultaträkning

En funktionsbaserad resultaträkning är baserad på kostnadens funktion, exempelvis administration och försäljning. Då ska resultaträkningen bestå av följande poster:  

   1. Nettoomsättning
   2. Kostnad för sålda varor
   3. Bruttoresultat
   4. Försäljningskostnader
   5. Administrationskostnader
   6. Övriga rörelseintäkter
   7. Övriga rörelsekostnader

Rörelseresultat

   8. Intäkter från andelar i koncernföretag
   9. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag
   10. Intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i
   11. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
   12. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
   13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar
   14. Räntekostnader och liknande kostnader
   15. Bokslutsdispositioner
   16. Skatt på årets resultat
   17. Övriga skatter
   18. Årets resultat 

Balansräkning och resultaträkning – Vad är skillnaden?

Balansräkningen är den andra viktiga delen i årsredovisningen. Till skillnad från resultaträkningen (som visar intäkter och kostnader) visar balansräkningen företagets tillgångar, skulder och eget kapital.

Här ingår både materiella tillgångar så som byggnader, maskiner och inventarier samt immateriella tillgångar så som varumärken, licenser och patent. På skuldsidan finns kostnader för checkkrediter eller företagslån, avsättningar, leverantörsskulder, personalskatter och skatteskulder.

Som tidigare nämnt upprättas en ny resultaträkning inför varje nytt räkenskapsår. Så behöver man inte göra med balansräkningen, utan den följer med under hela tiden verksamheten pågår. Den utgående balansen i år blir ingående balans nästa år.

Sammanfattningsvis visar balansräkningen företagets ekonomiska position medan resultaträkningen visar dess prestation.

Så gör du en resultaträkning – Exempel

Resultaträkningens uppställning kan skilja sig mellan olika företag, men består normalt sett av samma poster: intäkter, kostnader och slutligen årets resultat. Nedan visar vi ett exempel på hur en resultaträkning ser ut. 

Intäkter – kontoklass 3

• Rörelseintäkter (30 – 34). Här bokför du intäkter från huvudverksamheten, till exempel egen försäljning.
• Sidointäkter (36). Sådana intäkter kan komma från exempelvis försäljning av material, värdepapper eller från uthyrning av personal eller transportmedel.
• Intäktskorrigeringar (37). Med det menas intäkter som påverkar huvudintäkterna, så som lämnade kassa- eller mängdrabatter och öres-/kronutjämningar.
• Övriga rörelseintäkter (39). Här ingår provision, licenser och royalties, erhållna stöd/bidrag/ersättningar från EU, kommun eller stat samt donationer eller gåvor.

Kostnader – kontoklass 4 – 8

• Rörliga kostnader (40 – 49). Som sådana räknas kostnader för inköp av varor och tjänster samt förändring av lager och produkter.
• Övriga externa kostnader. I denna kontoklass samlas en rad kostnader som:
• Lokalkostnader (50) – hyra, el, värme, vatten, städning, reparation och underhåll.
• Fastighetskostnader (51) – vatten och avlopp, reparation, arrende och el.
• Hyra av anläggningstillgångar (52) – datorer, maskiner, inventarier och verktyg.
• Energikostnader (53) – el, gas eller olja till drift.
• Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial (54) – programvara, arbetskläder och skyddsmaterial.
• Reparation och underhåll (56) – av maskiner, datorer, inventarier och installationer.
• Resekostnader (58) – biljetter, hyrbil, logi och kost.
• Reklam och PR (59) – annonsering, varuprover, presentreklam och trycksaker.
• Kontorsmaterial (61)
• Telefon och post (62)
• Försäkringar (63)
• Övriga externa tjänster (65) – redovisning, IT, konsulter, serviceavgifter och bankkostnader.

Personalkostnader – kontoklass 70 – 76

Nästa steg i resultaträkningen är kostnaderna för personal som inkluderar löner, avgångsvederlag, sjuk- och semesterlön, föräldraersättning, styrelsearvoden. Hit hör även premierna som arbetsgivaren betalar till pensionsförsäkring för sina anställda.

Varje månad bokförs arbetsgivaravgifter och premier för arbetsmarknadsförsäkringar. Under Övriga personalkostnader hittar du kostnader för utbildning av personal, sjuk- och hälsovård samt fritidsverksamhet.

Avskrivningar – kontoklass 78

I posten ingår avskrivningar du gör på byggnader, maskiner, datorer eller verktyg. De motsvarar varans värdeminskning och slitage.

Genom avskrivningen fördelas utgiften av att skaffa varan över flera år. Tiden för avskrivningen beror på varans ekonomiska livslängd och kan vara mellan 5 och 33 år.

Finansiella poster – kontoklass 80 – 89

Som finansiella poster räknas både intäkter och kostnader av finansiell typ. Här hittar du ränteintäkter och räntekostnader från bank, dröjsmålsräntor, kapitalvinster/förluster, utdelningar och placeringar. Även kostnader i samband med företagslån är inkluderade.

Bokslutsdispositioner – kontoklass 88

Under denna post kan du avsätta medel i en periodiseringsfond eller återföra medel från tidigare år. Detta gör du för att kunna påverka skatten för årets resultat.

Skatter– kontoklass 89

När räkenskapsåret är slut ska du beräkna hur mycket skatt ditt företag ska betala. Summan bokför du på konto 8910 i resultaträkningen.

Årets resultat

Längst ner på resultaträkningen presenteras ditt företags årsresultat. Verksamheten kan ha gått med vinst, förlust eller uppvisa nollresultat. Årets resultat upplyser dig om det som finns kvar i företaget när alla kostnader och intäkter har bokförts.

För att avsluta räkenskapsåret ska du nollställa resultaträkningen genom att föra resultatet

till konto 2099 (Årets resultat) i balansräkningen.

Summering

Resultaträkningen är en viktig del i företagets årsredovisning eftersom den innehåller verksamhetens alla intäkter och kostnader under en viss redovisningsperiod. I slutet på räkenskapsåret kan du enkelt se om ditt företag har gått med vinst, förlust eller med nollresultat.

Med hjälp av resultaträkningen kan du följa förhållandet mellan intäkter och kostnader. Ser du något som bekymrar dig kan du vidta åtgärder för att bryta en negativ utveckling. Glöm inte att du även kan göra en kassaflödesanalys för att hålla ett öga på hur företaget mår ekonomiskt.