Ränteavdrag för företagslån

Ränteavdrag för företagslån – Vad gäller?

När du tar ett företagslån måste du utöver amortering betala ränta, det vill säga själva låneavgiften. Ränta och amortering betalar du under hela lånets löptid och för den har du rätt att göra ett så kallat ränteavdrag.

I den här artikeln får du lära dig mer om hur ränteavdrag på företagslån fungerar. Vi kommer dels att förklara vad det är och hur du räknar fram det, men också gå igenom vilka regler som gäller.  

Vad är ränteavdrag?

I varje företagares liv finns det perioder då bristen på likvida medel är så kännbar att den kräver en snabb åtgärd. I de flesta fallen föredrar företagare att välja en extern finansiering istället för att använda det egna kapitalet, exempelvis i form av ett företagslån.

Det finns idag ett stort antal långivare på den svenska marknaden som erbjuder företagsfinansiering till företag, oavsett företagsform eller storlek.

Som du redan vet måste du alltid betala ränta för ditt företagslån. Räntan fungerar som en ersättning till långivaren för att den lånar ut sina pengar till ditt företag. I inkomstdeklarationen har du dock rätt att minska företagets ränteutgifter genom att göra ränteavdrag.

Dras från skatten

Ordet ränteavdrag är egentligen missvisande eftersom ett avdrag minskar företagets beskattningsbara inkomster (överskott), vilket leder till lägre vinstskatt. Ränteavdraget (ränteminskningen) dras från skatten företaget ska betala och påverkar därför inte överskottet.

Alla som har tagit ett lån, oavsett om det är privatpersoner eller företag, har rätt att göra ränteavdrag. Normalt sett är ränteavdrag tillåtet med 30 procent av ränteavdragsunderlaget. Mer om storleken på ränteavdraget kan du läsa längre ner.

Ränteavdraget infördes redan 1979 och låg då på 50 procent. Under skattereformen 1990–91 sänktes det emellertid till 30 procent.

Vilka räntor kan jag göra avdrag för?

Reglerna kring ränteavdraget hittar du i Inkomstskattelagen, IL (1999:1229). Lagen bestämmer att följande typer av räntor kan ingå i ränteavdraget:

Ränta för lån

Per definition är räntan en avgift för ett lån eller en kredit, det vill säga det belopp en låntagare betalar till en långivare för att få låna deras pengar. Som ränta räknas även betalningar vid belåning av fakturor samt dröjsmålsränta.

Utgifter för krediter

För att du ska kunna göra ränteavdrag för andra utgifter för krediter ska dessa utgifter ha en direkt anknytning till lånet/krediten och uppstår för att du tagit lån. Exempel på sådana är:

  • Avgifter för uppläggning, garantier eller liknande
  • Kortavgifter för kreditkort och årsavgifter för checkkredit
  • Ränteskillnadsersättning vid förtida inlösen på ett bundet lån
  • Utgifter vid borgensåtaganden

Andra utgifter som kan jämställas med ränta

I denna grupp ingår samlade utgifter som i sin karaktär går att jämställa med en traditionell ränta.

Enligt Skatteverket kan det vara fråga om ”Ersättningar på derivatdokument – såsom options-, termins- eller swapavtal – som går ut på att förändra eller säkra räntan på lånat kapital utan att villkoren för den underliggande krediten påverkas (räntederivat) anses jämförbara med ränta”.

Vem har rätt att göra ränteavdrag?

Alla juridiska personer och handelsbolag i Sverige har rätt till ränteavdrag, till exempel i samband med företagslån. Undantaget är handelsbolag som enbart har fysiska personer som delägare.

Som juridisk person räknas aktiebolag, ekonomiska föreningar samt vissa delägarbeskattade utländska företag.

Beräkning av räntenetto

Som företagare får du bara dra av ett negativt räntenetto med 30 procent av avdragsunderlaget. Räntenettot består av skillnaden mellan ränteinkomsterna och ränteutgifterna. Beroende på vilket belopp som är större kan räntenettot vara negativt eller positivt.

Ett positivt räntenetto innebär att ränteinkomsterna överstiger ränteutgifterna. Vid ett negativt räntenetto är ränteutgifterna större än ränteinkomsterna.

I beräkningen av räntenettot får bara skattemässiga avdragsgilla ränteutgifter och skattepliktiga ränteinkomster ingå. Företagets räntenetto kan du beräkna genom att fylla i avsnitt A och B i bilaga N9.

Vad är kvarstående negativt räntenetto?

Ett kvarstående negativt räntenetto är den delen av ett negativt räntenetto som ditt företag inte kunnat dra av under tidigare år eftersom den inte rymdes inom avdragsunderlaget. Avdrag kan du göra inom sex år efter det år kvarstående räntenettot uppstod.

Du kan beräkna själv om ditt företag har något kvarstående negativt räntenetto i avsnitt G i bilaga N9. För varje år som ett sådant netto inte utnyttjas anges det i specifikationen.

Begränsat ränteavdrag och dess beräkning

I dagsläget är det mycket fördelaktigt för företag att ta ett företagslån för att finansiera sin verksamhet istället för att använda eget kapital. Detta beror på rätten att göra avdrag för ränteutgifterna på lånet, men inte på utdelningen.

För att minska skillnaderna mellan kostnaderna för finansiering via lån och via eget kapital har man infört begränsat ränteavdrag.

Det finns två metoder att beräkna storleken på avdraget för ett negativt räntenetto: enligt EBITDA-regeln och enligt förenklingsregeln.

Enligt EBITDA-regeln

EBITDA står för Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortizations. Använder du denna regel ska du först räkna fram ett avdragsunderlag. Därefter beräknar du ett avdragsutrymme som motsvarar 30 procent av underlaget. Det avdrag för negativt räntenetto du ska göra ska rymmas inom avdragsutrymmet.

Du kan beräkna företagets avdragsunderlag och utrymme i avsnitt D på bilaga N9 med hjälp av företagets preliminära skattemässiga resultat.

  • EBITDA = skattemässigt resultat före avdrag för kvarstående- och negativt räntenetto + ränteutgifter – ränteinkomster + avskrivningar + avsättningar till periodiseringsfond – återföring av periodiseringsfond

Enligt förenklingsregeln

Förenklingsregeln innebär att du får göra avdrag för ett negativt räntenetto på högst 5 miljoner kronor (även om räntan överstiger 30 procent av EBITDA). Om företaget ingår i en koncern och minst ett företag i den använder sig av förenklingsregeln gäller avdraget på 5 miljoner kronor sammanlagt för hela koncernen.

Exempel 1 (företag)

Ett företag har ränteinkomster på 10 000 kronor och ränteutgifter på 90 000 kronor. Räntenettot blir då 80 000 kronor (10 000 – 90 000) och det blir ett negativt räntenetto eftersom ränteutgifterna är högre än ränteinkomsterna.

Eftersom företagets räntenetto ryms inom förenklingsregelns beloppsgräns på 5 miljoner kronor får man göra avdrag för hela sitt räntenetto.

Exempel 2 (koncern)

Bolag A och B ingår i en koncern. Bolag A har ett negativt räntenetto på 4 miljoner kronor, medan bolag B har beräknat sitt negativa räntenetto till 3 miljoner kronor.

Eftersom avdraget inte får överstiga 5 miljoner kronor totalt får bolagen avgöra själva hur de vill fördela beloppet.

Resultatet blir att bolag A får göra avdrag för hela sitt negativa räntenetto på 4 miljoner kronor. Även om bolag B har räntenetto på 3 miljoner får det inte dra av mer än 1 miljon (högst 5 miljoner för hela koncernen). De resterande 2 miljoner i bolag B blir återförda som ej avdragsgillt räntenetto.

Enkla företagslån hos CrediNord

Om du har ett kapitalbehov, vare sig det är brådskande eller inte, kan du ansöka om företagslån på upp till 1 miljon kronor hos oss på CrediNord. Du väljer själv en passande löptid på 6, 12 eller 18 månader, men du kan lösa din resterande skuld i förtid om du har möjlighet. Detta är förstås helt kostnadsfritt. Våra företagslån har en fast månadsavgift som gör det enklare för dig att planera företagets ekonomi. Du behöver dessutom inte oroa dig för dolda kostnader, vi tar varken ut uppläggnings- eller aviavgifter. Välkommen med din ansökan!